onsdag, mars 21, 2007

Toyen

Toyen, 1902 – 1980, surrealistmålare föddes i Prag, Tjeckoslovakien. Hon hette ursprungligen Marie Cerminova. Toyen är en förkortning av det franska ordet "citoyen" som står för medborgare.

1920 är Toyen med och bildar den avantgardistiska konstnärsgruppen ”Devetsil”.

1925 reser hon till Paris tillsammans med sin vän, författaren och konstnären Jindrich Styrsky, där de stannar till 1929.

Tillsammans med Styrsky och ytterligare några vänner bildar hon den tjeckiska surrealistgruppen.

När Tjeckoslovakien ockuperades av Tyskland förbjöds Toyen att ställa ut sina verk. Trots detta publicerade hon och hennes vän poeten Jindrich Heisler "underjordiskt" teckningar, collage och poesi där de visade sin avsky mot kriget och censuren.

Toyens livskamrat Jindrich Styrsky dör 1942 endast 43 år gammal.

Efter kriget beger sig Toyen tillsammans med Jindrich Heisler till Paris där hon stannar till sin bortgång.

1970 deltar Toyen på Moderna Museet i Stockholm vid den internationella surrealistutställningen med verk av henne själv och Styrsky och Heisler. Utställningen visades senare i Konsthallen i Göteborg.

Moderna Museet i Stockholm köpte in Toyens tavla ”Myten om ljuset” från 1946.



Frimärke
med orginalmålning från 1937 av Toyen



Toyen, Paus,
1943, olja på duk, 110 x 53 cm



Toyen, Myten om ljuset, 1946

Leonora Carrington

Leonora Carrington, surrealistisk målare och författare, föddes 1719 i nordvästra England i en övre medelklassfamilj. Hon reste till London 1936 för att studera måleri.

1937, endast 19 år, träffade hon den betydligt äldre och gifta konstnären Max Ernst. Kontakten Med Max Ernst ledde till att Leonora Carrington kom i kontakt med Surrealismen.

Samma år flyttade de tillsammans till Paris. Leonora anslöt sig till Surrealisterna men var också verksam som författare och debuterade 1938 med den franska novellsamlingen ”La Dame Ovale”.

När andra världskriget bröt ut spärrades Max Ernst in på grund av sitt tyska ursprung och Leonora Carrington flydde till Spanien. Efter ett mentalt sammanbrott lades hon in på ett privat sjukhus. Detta har hon skrivit om i sin bok ”En bas” som kom ut 1943.

Efter att ha gift sig med den mexikanske poeten Renato Leduc 1941 var hon en tid i New York innan hon bosatte sig i Mexiko 1942 där hon helt hängav sig åt att måla.

Paret skilde sig 1942 och 1946 gifte hon sig med den ungerske fotografen Imre Weisz.

Mexiko var den idealiska platsen för Carrington att utveckla sin konstnärliga stil. Det var ett land med gåtfullt och mytologisk karaktär.

Hon träffade också den kvinnliga konstnären Remedios Varo. De utvecklade tillsammans sina surrealistiska stilar.

Trots att Leonora Carrington är Europé är hon ett stort erkänt namn i Latinamerika inom Surrealisterna.

Leonora Carrington är idag verksam i Chicago, USA.



Leonora Carrington, Självporträtt,
1937-38, olja på duk, 65 x 81 cm


Leonora Carrington, Dagoberts tidsfördriv,
1945, tempera på masonit, 75 x 87 cm

Remedios Varo

Remedios Varo, 1913 – 1963, spansk målare som flyttade till Mexiko och verkade aktivt där. Hennes far var ingenjör och hans tekniska konstruktioner återspeglas i hennes konst.

Remedios började studera måleri i Madrid 1934 men flydde till Paris undan Spanska inbördeskriget. Redan i hennes tidiga målningar visade hon en riktning åt det fantasifulla hållet.

1937, medan hon bodde i Paris, gifte hon sig med poeten Benjamin Péret och genom honom blev hon involverad i Surrealisternas verksamhet.

Efter det att Frankrike blivit ockuperat av Tyskland flydde paret 1942 till Mexiko dit många surrealister i exil hade sökt sig. Där träffade hon bland andra Leonora Carrington med vilken hon utvecklade en vänskap. De två konstnärerna vidareutvecklade tillsammans sina surrealistiska stilar.

Remedios Varo dog av en hjärtattack på toppen av sin karriär.



Remedios Varo, Fåglarna skapas,
1957, olja på masonit, 53 x 63 cm



Remedios Varo, Utforskandet av Orinocoflodens källor,
1959, 44 x 39 cm


Remedios Varo, Besök hos plastkirurgen,
1960, olja på masonit, 71 x 36 cm


Remedios Varo, Joredens mantel broderas,
1961, olja på masonit, 100 x 123 cm

Dorothea Tanning

Dorothea Tanning föddes 1910 i Galesburg, Illinois, USA, av svenskättade föräldrar. 1932 flyttade hon till Chicago för att studera måleri. Hon for vidare till New York för att 1936 se den första presentationen av surrealistisk konst på MoMA och inspirerades till att bli konstnär.

Dorothea Tanning försörjde sig till att börja med som reklamtecknare men målade egna verk på sin fritid. Galleristen Julien Lévy fick se hennes målningar och på så sätt kom hon i kontakt med flera av de surrealister som hade flytt undan kriget i Europa.

Hon träffade Max Ernst 1942 och gifte sig med honom 1946. Paret levde i Europa till hans död 1796 då hon flyttade tillbaka till USA.

Sin första separatutställning hade Dorothea Tanning 1944 på Julien Lévy Galleri.

Dorothea Tanning tillhörde den innersta kretsen av de berömda surrealisterna med bland andra Salvador Dali och Max Ernst.

Idag lever Dorothea Tanning i New York City och gör en andra karriär som poet.



Dorothea Tanning, Födelsedag,
1942, olja på duk, 102 x 65 cm



Dorothea Tanning, Eine Kleine Nachtmusik,
1943, olja på duk, 41 x 61 cm



Dorothea Tanning, Skyddsänglar, 1946, 123 x 89 cm

fredag, mars 16, 2007

Leonor Fini

Leonor Fini, 1908 - 1996,
biografi kommer


Leonor Fini, Skog, 1960, olja på duk, 45 x 37 cm


Leonor Fini, Omöjlig dialog, 1994, olja på duk, 81 x 100 cm

.

Kay Sage

Kay Sage, 1898 - 1963,
biografi kommer.


Kay Sage, Mitt rum har två dörrar, 1939


Kay Sage, Jag såg tre städer, 1944, 91 x 71 cm


Kay Sage, Osedvanlig torsdag, 1951


Kay Sage, Tvärtom, 1952,
olja på duk, 90 x 70 cm

Meret Oppenheim

Meret Oppenheim, 1913 - 1985,
biografi kommer.


Meret Oppenheim, Frukost i päls, 1936

Hanna Höch

Hanna Höch, 1889 - 1978,
biografi kommer.


Hanna Höch, Collage med pil, 1919


Hanna Höch, Högfinans, 1923,
fotomontage med collage, 36 x 31 cm



Hanna Höch, Balans, 1925,
fotomontage med collage och akvarell, 31 x 20 cm

Sophie Täuber-Arp

Sophie Täuber-Arp, 1889 - 1943,
biografi kommer.


Sophie Täuber-Arp, Tre textiltryck, 1922-26

Sonia Delaunay

Sonia Delaunay, 1885 - 1979,
biografi kommer.


Sonia Delaunay, Marknad i Minho, 1915, olja på duk


Sonia Delaunay, Kvadrater, 1926,
tempera på kartong, 27 x 21 cm


Sonia Delaunay, Utan titel, 1945,
gouach, 61 x 50 cm

Katarzyna Kobro

Katarzyna Kobro, 1898 - 1951,
biografi kommer.


Katarzyna Kobro, Rymdkomposition 3, 1928,
vitmålat stål, 40 x 64 x 40 cm


Katarzyna Kobro, Rymdkomposition 6, 1931,
vitmålat stål, 64 x 25 x 15 cm

Nadesjda Andrejevna Udaltsova

Nadesjda Andrejevna Udaltsova, 1886 - 1961,
biografi kommer.

Ljubov Sergejevna Popova

Ljubov Sergejevna Popova, 1889 - 1924,
biografi kommer.


Ljubov Sergejevna Popova,
Stilleben med gitarr, 1914, olja på duk, 67 x 52 cm


Ljubov Sergejevna Popova,
Porträtt av filosof, 1915, 89 x 63 cm

fredag, mars 09, 2007

Olga Vladimirovna Rozanova

Olga Vladimirovna Rozanova, 1886 - 1918,



Olga Vladimirovna Rozanova, Stilleben,
1910, olja på duk, 80 x 58 cm


Olga Vladimirovna Rozanova, Detalj stilleben


Olga Vladimirovna Rozanova,Pub


Olga Vladimirovna Rozanova, Stadsbild, 1914


Olga Vladimirovna Rozanova, Icke-objektiv komposition, 1917


Olga Vladimirovna Rozanova, Grön rand,
1917, olja på duk, 71 x 53 cm

torsdag, mars 08, 2007

Alexandra Exter

Alexandra Exter, 1882 - 1949,
Utförligare biografi kommer.


Alexandra Exter, Damer med en hund,
1910, olja på duk, 63 x 60 cm


Alexandra Exter, Bron i Sévres,
1912, olja på duk, 143 x 115 cm


Alexandra Exter, Stad, 1913, olja på duk, 89 x 71 cm


Alexandra Exter, Färgdynamik,
1916/17, olja på duk, 90 x 54 cm


Alexandra Exter, Båt och stad,
1925, olja och sand på duk, 101 x 71 cm

Natalia Gontjarova

Natalia Gontjarova, 1881 - 1962, rysk, kubistisk målare.
utförligare biografi kommer.


Natalia Gontjarova, Elektriska lampor,
1912, olja på duk, 105 x 81 cm


Natalia Gontjarova, Cyklisten, 1912/13, olja på duk


Natalia Gontjarova, Gröngul skog,
rayonnistisk konstruktion, 1912, olja på duk, 102 x 85 cm



Natalia Gontjarova, Katter, 1913, olja på duk, 84 x 84 cm


Natalia Gontjarova, Porträtt av Larionov,
1913, olja på duk, 105 x 78 cm

Maria Franck

Maria Frank, 1876 - 1955, föddes i Berlin. Maria gifte sig med konstnären Franz Marc 1911 och det är kanske därigenom som hon är mest känd.

torsdag, mars 01, 2007

Gabriele Münter

Gabriele Münter, 1877 – 1962, var en tysk expressionistmålare, född i Berlin. Hon studerade måleri vid Phalanx School som startades av Kandinsky där hon introducerades för post-impressionisterna. Hennes förhållande till Kandinsky var till att börja med, lärare och elev, men utvecklades senare till en mera personlig relation och de två levde tillsammans i mer än ett decennium.

Gabriele var en av de första kvinnliga konstnärerna som ställde ut med den tyska expressionistgruppen ”Blå Riddaren”. Namnet blå riddaren är hämtat från en målning av Kandinsky. Efter det att Gabriele separerat från Kandinsky målade hon minimalt under 1920-talet.

När nazisterna tog makten i Tyskland blev hennes och hennes samtida konstnärers verk brännmärkta och klassade som konst i fel riktning.

Gabriele Münters arbeten kännetecknades av kraftfulla landskapsmålningar, porträtt och strikta stilleben.

I hennes senare målningar använde hon en mera dämpad färgskala och målade ofta porträtt av kvinnor.



Gabriele Münter, Lyssnande (A Jawlensky),
1909, olja på kartong, 50 x 69 cm


Gabriele Münter, Landskap med vit mur,
1910, olja på kartong, 50 x 65 cm


Gabriele Münter, Kandinsky och Emma Bossi, efter maten,
1912, olja på duk

Marianne von Werefkin

Marianne von Werefkin, 1860 – 1938, var en rysk målare som föddes i Tula i en välbärgad familj. Hon gick i lära hos Ilja Repin, den då främste ryske konstnären.

1892 träffade hon konstnären Alexej von Jawlensky som förkovrade henne ytterligare. Så småningom blev Marianne och Alexej ett par. 1896 flyttade de till München.

För att Jawlensky skulle få utöva sitt måleri höll Marianne upp med sitt eget måleri under närmare 10 år.

Marianne målade sitt första expressionistiska verk 1907. Hon var inspirerad av Paul Gauguin och Louis Anquetin´s sätt att lägga färgerna i ytskikt. Men hon var även inspirerad av norrmannen Edvard Munch.

1911 etablerades konstnärsgruppen ”Blå Ryttaren” där Marianne von Werefkin och Alexej von Jawlensky anslöt sig året efter.

När första världskriget bröt ut emigrerade paret först till Schweiz i närheten av Genève och senare till Zürich. 1918 separerade paret och Marianne flyttade ensam till Ascona vid Lago Maggiore. 1924 anslöt sig Marianne till konstnärsgruppen ”Stora Björnen”.



Marianne von Werefkin, Självporträtt I,
ca 1910, tempera på kartong, 51 x 34 cm


Marianne von Werefkin, Plattfabrik,
1910, tempera på kartong, 105 x 80 cm