fredag, november 13, 2009

Flora

Flora, är blomstergudinnan i romersk mytologi och gudinna över spannmål och andra nyttiga växter, inklusive vinstockar och fruktträd. Med tiden sågs hon som gudinna över växtligheten och våren motsvarande grekernas Chloris.



Sandro Botticelli, 1445-1510, italiensk målare verksam under ungrenässansen.


Sandro Botticelli, Våren, ca 1477-82,
tempera på trä, 203 x 314 cm



Rembrandt, 1606-1669, nederländsk målare, tecknare och grafiker verksam i Amsterdam.


Rembrandt, Saskia som Flora, 1635,
olja på duk, 124 x 98 cm



Evelyn de Morgan, 1855-1919, brittisk målare inom det prerafaelitiska brödraskapet.


Evelyn de Morgan,
Flora, 1894,
olja på duk, 198 x 86 cm

Vertumnus

Vortumnus är i romersk mytologi trädgårdsguden och årstidernas gud vars namn, "den föränderlige", häntyder på årets växlingar, med olika årstider. Hans maka är frukt- och trädgårdsgudinnan Pomona.

Vortumnus är närmast fruktens gud. Han är givare av både vårens och sommarens, men framför allt höstens rika gåvor och avbildas som en skön yngling eller en kraftig, mogen man med en krans av ax eller gröna löv om tinningarna, rika frukter i sitt förskinn och en fruktkniv i handen. Man tillade honom även förmågan att byta skick och gestalt i likhet med grekernas Proteus.



Luca Giordano, 1632-1705, italiensk målare.


Luca Giordano, Vertumnus och Pomona, 1682-83, olja på duk, 138 x 65 cm



Francesco Melzi, 1493-1570, italiensk målare.


Francesco Melzi, Vertumnus och Pomona,
ca 1518-22, olja på trä, 186 x 135,5 cm



Giuseppe Arcimboldo, 1527-1593, italiensk arkitekt, ingenjör, designer och konstnär.


Giuseppe Arcimboldo, Rudolf II som Vertumnus,
ca 1590-91, olja på trä, 71 x 58 cm

torsdag, november 12, 2009

Hades (Pluto)

Hades var i grekisk mytologi härskaren över underjorden (som även den kallas Hades). Som underjordens härskare styr han över de döda och över mineralrikedomarna. Hans kännetecken är ymnighetshorn och osynlighetshätta. I den romerska mytologin kallades Hades för Pluto.

Hans föräldrar var Kronos och Rhea, och Zeus och Poseidon var hans bröder. I den första världsordningen delade Kronos tre söner världen mellan sig: Zeus tog himlen, Poseidon havet och Hades underjorden.

Hades var kall och utan nåd, men han ansågs inte vara ond. Hans mantel (i vissa berättelser förekommer en hjälm) fick dess bärare att bli osynlig och användes bland annat av Perseus när han skulle döda gorgonen Medusa.

Hades var gift med Persefone som han rövade bort från hennes mor Demeter. När Hades kidnappade Persefone till dödsriket bad hennes mor Demeter, som var fruktbarhetens gudinna, Zeus att hjälpa henne. Då han vägrade såg hon till att det förblev vinter på jorden så länge hennes dotter befann sig i Hades. Zeus tvingades då förhandla med Hades om att låta henne komma tillbaka. Men en slags förbannelse sade att om hon åt i Hades skulle hon inte bli helt fri, så precis innan hon lämnade dödsriket gav Hades henne kärnor från ett granatäpple som hon åt. Konsekvensen blev att Persefone fick vistas på ytan under två tredjedelar av året och i Hades under en tredjedel av året. Så när det är kallt och ingenting växer, beror det på att Persefone är hos sin man i underjorden. När det sen blir vår har Persefone tillfälligt fått lämna dödsriket.
(Taget från Wikipedia)



Niccolò dell'Abale, 1512-1571, italiensk målare. Han formade sin stil efter Correggio och Giulio Romano.


Niccolò dell'Abale, Prosperpina rövas,
olja på duk, 196 x 215 cm



Dante Gabriel Rossetti, 1828-1882, brittisk målare och poet.


Dante Gabriel Rossetti,
Proserpina, 1872,
olja på duk, 120 x 58 cm



Joachim Patinir, ca 1480-1524, belgisk landskapsmålare verksam i Antwerpen.


Jochim Patinir, Resa till underjorden, 1515-24,
olja på trä, 64 x 103 cm



Pierre Subleyras, 1699-1749, fransk målare.


Pierre Subleyras,
Charon på väg till skuggorna,
1735-40, olja på duk, 135 x 83 cm



Tizian, 1473/90-1576, italiensk målare verksam i Venedig.


Tizian, Sisyfos, 1548/49, olja på duk, 237 x 216 cm

onsdag, november 11, 2009

Ceres (Demeter)

Ceres var romarnas version av sädesgudinnan Demeter i den grekiska mytologin. Ceres svarade för årsväxten. Hon skickade ut Triptolemos att lära människorna jordbruk som dessförinnan hade varit okänt.



Jacob Jordaens, 1593-1678, flamländsk målare under barocktiden.


Jacob Jordaens, Offer till Ceres,
1618-20, olja på duk, 165 x 112 cm

Juno (Hera)

Juno var den högsta gudinnan i romersk mytologi, förknippad med gifta kvinnor och barnafödande. Hon var syster och tillika gift med Jupiter, gudarnas konung. Hon har givit namn åt månaden juni. Juno var äktenskapets beskyddare.

Juno var i den grekiska mytologin gudinnan Hera som där var hustru till Zeus.

Kärlekssagan mellan Juno och Jupiter började med att Jupiter listigt nog förvandlade sig till en gök samtidigt som han ställde till en svår snöstorm. Han sökte skydd hos Juno, som tyckte synd om den stackars huttrande fågeln och omisstänksamt värmde honom vid sin barm. Han återtog då raskt sin rätta gestalt och vann lätt sitt uppsåt, varefter han högtidligen ingick äktenskap med Juno. Alla gudar och hela den då levande mänskligheten och djurvärlden var bjudna på brölloppet. Den enda som inte kom var en ung jordisk flicka vid namn Chelone. Till straff för sin sidvördnad blev hon förvandlad till en sköldpadda och dessutom dömd till evig tystnad, vilket varit sköldpaddornas lott sedan dess.



Annibale Carracci, 1560-1609, italiensk målare.


Annibale Carracci, Jupiter och Juno

tisdag, november 10, 2009

Ganymedes

Ganymedes var i den grekisk mytologi en gudomlig hjälte vars hemland var Troas. Han var en Trojansk prins, son till kung Tros av Dardania, och till Callirrhoe.

Ganymedes var den vackraste av alla dödliga, och av denna orsak bortrövades han från jorden för att leva med gudarna och betjäna dem såsom munskänk. Enligt en yngre saga har Zeus, som valt ut Ganymedes till sin älskling, rövat bort honom i gestalt av en örn.



Berlinmålaren


Berlinmålaren, Ganymedes med tupp och band,
490 f.Kr., h 33 cm



Antonio Correggio, 1489-1534, italiensk målare.


Antonio Correggio,
Ganymedes förs bort,
ca 1531, olja på duk,
163 x 71 cm



Peter Paul Rubens, 1577-1640, nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Peter Paul Rubens,
Ganymedes förs bort, 1611,
olja på duk, 181 x 87 cm



Rembrandt, 1606-1669, nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Rembrandt, Ganymedes förs bort,
1635, olja på duk, 171 x 130 cm



Bertel Thorvaldsen, 1770-1844, dansk skulptör.


Bertel Thorvaldsen, Ganymedes, 1817, marmor, h 93 cm

Niobe

Niobe var en lydisk prinsessa och drottning av Thebe i grekisk mytologi. Hon var dotter till Tantalos och gift med kung Amphion av Thebe. Tillsammans hade de sju söner och sju döttrar och enligt vissa myter var de även föräldrar till Ismenos.

Niobe hånade Latona (Leto) som bara hade 2 barn, Diana och Apollo. Leto manade då sin son Apollo att hämnas, vilket han gjorde genom att med sina pilar döda alla Niobes barn och förvandla henne till en sten.



Abraham Bloemaert, 1564-1651, nederländsk målare.


Abraham Bloemaert, Noibes barn dödas, 1591,
olja på duk, 204 x 250 cm

Antiope

Antiope var dotter till kung Nykteus.

Antiope blev förförd av guden Zeus (Jupiter) som hade förklätt sig till satyr. Hon blev snart gravid och fick tvillingar, den ena av dem hette Amfion. Därefter flydde Antiope till en kung i grannskapet.



Antoine Watteau, 1684-1721, fransk målare, tecknare och grafiker.


Antoine Watteau, Jupiter och Antiope, ca 1715,
olja på duk, 72 x 110 cm

måndag, november 09, 2009

Daedalus och Icarus flyr från Kreta

Daedalus, på grekiska Daidalos, var en genial uppfinnare, det var han som hittade på kilen, yxan, vindspelet, hävstången och seglet. Kung Minos på Kreta gav Daedalus i uppdrag att bygga en labyrint och han skapade raskt en byggnad vars villsamhet överträffade allas förväntningar.

Icarus, på grekiska Ikaros, var son till Daedalus. Både far och son blev inspärrade i labyrinten av kung Minos. Labyrinten hade inget tak och Daedalus fann på råd. Han gjorde vingar och satte fast dem med vax på ryggarna. Han uppmandade sin son att inte flyga för högt så att han kom för nära solens värme. Detta gjorde dock Icarus, vaxet smälte och han störtade och omkom i det hav som än i dag kallas Ikariska havet efter honom. Daedalus däremot kom lyckligt över och landade i Italien.



Charles Le Brun, 1619-1690, fransk målare.


Charles Le Brun, Daedalus och Icarus,
1645-46, olja på duk, 190 x 124 cm



Frederic Lord Leihton, 1830-1896, engelsk målare och skulptör.


Frederic Lord Leihton, Icarus och Daedalus,
ca 1869, olja på duk, 138 x 107 cm



Henri Matisse, 1869-1954, fransk konstnär.


Henri Matisse, Icarus, 1943, klipp



Herbert Draper, 1863-1920, engelsk målare.


Herbert Draper, Icarus sörjes, 1898,
olja på duk, 183 x 156 cm

söndag, november 08, 2009

Bacchus (Dionysos) och Ariadne

Bacchus var i romersk mytologi rusets och vinets gud. Han var romarnas version av grekernas Dionysos och namnet påstås kunna härledas tillbaka till ett ord för "bullrigt uppträdande" och även "den begråtne, den djupt sörjde".
Själv var Bacchus måttlig med starka drycker, hans följe däremot var ganska påstrukna.

Ariadne var i grekisk mytologi dotter till kung Minos på Kreta.
Det var Ariadne som gav Theseus det garnnystan som gjorde att han, genom att följa denna röda tråd, kunde hitta tillbaka ut ur Minotauros' labyrint. Ariadne flydde Kreta tillsammans med Theseus, som dock valde att överge henne på ön Naxos. Där fick hon tröst av sin blivande make Dionysos. Hennes bröllopsutstyrsel bestod bland annat av stjärnkonstellationen Corona Borealis.




Dionysos och Ariadne.
Detalj av en attisk rödfigurig kalyx-krater
från Thebe, cirka 400-375 f.Kr.




John Vanderlyn, 1775-1852, amerikansk nyklassisistisk konstnär.


John Vanderlyn, Ariadne på Naxos, 1808-1812,
olja på duk, 175 x 224 cm




Giorgio de Chirico, 1888-1978, italiensk målare och skulptör.


Giorgio de Chirico, Ariadne, 1913,
olja på duk, 135,6 x 180,3 cm



Tizian, 1473/1490-1576, italiensk målare verksam i Venedig.


Tizian, Bacchus och Ariadne, 1523,
olja på duk, 175 x 191 cm



Angelica Kauffmann, 1741-1807, schweiz-österrikisk konstnär.


Angelica Kauffmann, Bacchus och Ariadne,
1764, olja på duk, 166 x 125 cm

lördag, november 07, 2009

Theseus kommer till Kreta för att döda Minotauros

Theseus var en hjälte i grekisk mytologi. Son till kung Aegos, make till Antiope och Faidra, far till Hippolytos.

Efter att ha befriat sina hemtrakter från allsköns odjur var det Theseus som befriade atenarna från kung Minos fruktansvärda tribut genom att döda monstret Minotauros. Han lämnade sedan Minotauros labyrint i en tranas gestalt, vilket kom att efterliknas i den antika grekiska trandansen Geranos. Han blev sedan härskare i Aten och ansågs ha grundat det atenska statsskicket.




Theseus dödar Minotauros,
svartfig vas, 550 f.Kr.



Pablo Picasso, 1881-1973, spansk konstnär.


Pablo Picasso, Minotauromachi VIII, 1935, 49,8 x 69,3 cm

Pasiphaë födde Minotauros

Minotauros var ett monster i grekisk mytologi, till hälften människa, till hälften tjur. Minotauros höll till på Kreta i en labyrint ritad av uppfinnaren Daidalos på uppdrag av kung Minos. Till sist kom hjälten Theseus att döda Minotauros.



André Masson, 1896-1987, fransk konstnär.


André Masson, Labyrinten,
1938, olja på duk, 120 x 61 cm




George F. Watts, 1817-1904, engelsk målare.


George F. Watts, Minotauros, 1886,
olja på duk, 117 x 93 cm

onsdag, november 04, 2009

Minos och Pasiphaë

Minos var i grekisk mytologi kung på Kreta, son till Zeus och Europa, bror till Rhadamantys och Sarpedon och make till Pasiphaë. Minos betyder "den lycklige" och det är inte klarlagt om Minos var ett namn eller en titel. Efter sin död ansågs han ha blivit domare över de döda i Hades.

Genom sitt äktenskap med Parsiphaë blev han far till Ariadne med flera.

Minos, en viktig gestalt i den grekiska mytologing, levde i sitt labyrintliknande plats i staden Knossos. Mycket av hans gestalt kommer sig av hans opposition till havsguden Poseidon. Denne gav Minos en tjur som offergåva men Minos valde att behålla det ståtliga djuret. Som straff lät Poseidon kungens hustru Pasiphaë förälska sig i tjuren och hon födde därefter monstret Minotauros, hälften människa, hälften tjur. I skam dolde kungen monstret inne i palatsets labyrinter som uppfinnaren Daidalos byggt åt honom.

Nu var Minos dessutom i konflikt med den gryende maktfaktorn Aten och belade staden med tributet att regelbundet sända unga atenare som offer till Minotauros. Detta fortgick till dess hjälten Theseus satte stopp för det.



Gustave Moreau, 1826-1898, fransk målare.


Gustave Moreau, Pasiphaë och tjuren

måndag, november 02, 2009

Europa och tjuren

Europa var en fenicisk prinsessa i grekisk mytologi. Hon var dotter till kung Agenor, eller i vissa myter till kung Phenix av Fenicien.

Europa blev som ung flicka förförd och sedan bortrövad av Zeus som antagit tjurskepnad. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till tvillingarna Minos och Rhadamanthys. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning och hon var stammoder till dess kungar. Hon gifte sig senare med Astraios som adopterade och uppfostrade hennes söner.

Flera konstnärer har avbildat Europa och tjuren både som statyer och målningar.


Simon Vouet, 1590-1649, fransk målare under barocken.


Simon Vouet, Våldtäkten på Europa, ca 1640,
olja på duk, 179 x 142 cm



Claude Lorrain, ca 1600-1682, fransk målare, i huvudsak verksam i Rom.


Claude Lorrain, Europa förs bort, 1647, olja på duk, 96 x 122 cm



Rembrandt, 1606-1669, nederländsk målare, tecknare och grafiker verksam i Amsterdam.


Rembrandt, Europa förs bort, 1632, olja på trä, 62 x 77 cm



Carl Milles, 1875-1955, svensk skulptör verksam främst i Europa, men under lång tid även i USA.

Europa och Tjuren är en fontän i brons av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad, uppförd 1926. Motivet är hämtat från grekisk mytologi och handlar om när Zeus, i en tjurs skepnad, rövar bort prinsessan Europa.


Carl Milles, Europa och tjuren, 1921-26, brons



Gustave Moreau, 1826-1898, fransk målare.


Gustave Moreau, Europa och tjuren,
ca 1869, akvarell, 15 x 13 cm

söndag, november 01, 2009

Leda

Leda var i grekisk mytologi hustru till kung Tyndareos i Sparta.

Den vackra drottning Leda förfördes av Zeus, som för tillfället var i gestalt av en svan, och födde, ur två ägg, två par enäggstvillingar. Ur det ena ägget kläcktes Helena och Polydeukes (Pollux), ur det andra Klytamnestra och Kastor (Castor). Zeus var far till Helena och Polydeukes vilka därigenom blev odödliga, medan Tyndareos var far till Klytamnestra och Kastor vilka således var underkastade mänskliga lagar.

Leda hade ytterligare tre döttrar med Tyndareos: Timandra, Phoebe och Philonoe.



Timotheus, grekisk skulptör under 300-talet f.Kr.


Timotheus, Leda och svanen,
ca 370 f.Kr., 108 x 54 x 55 cm,
romersk kopia



Antonio Correggio, 1489-1534, italiensk målare.


Antonio Correggio, Leda och svanen, 1531,
olja på duk, 152 x 191 cm



Gustave Moreau, 1826-1898, fransk målare


Gustave Moreau, Leda, 1865-75

onsdag, oktober 21, 2009

Kallisto

Kallisto var i grekisk mytologi dotter till Lykaon, kung i Arkadien. Hon beundrades av Zeus och förvandlades till en björn av hans svartsjuka maka Hera.

Jupiter förklädde sig till sin egen kyska dotter Diana och överlistade Kallisto. Oväntat antog han sin rätta gestalt, och i tidens fullbordan fick Kallisto en son som fick namnet Arcas. Hera förvandlade i sin svartsjuka Callisto till en björninna, och då Arcas många år senare gick på jakt mötte han sin mor i skogen och skulle ha dödat henne om inte Jupiter i rätta ögonblicket hade ryckt dem båda upp till himlen och förvandlat dem till stjärnbilderna Stora Björn och Björnvaktaren.


Jocopo Amigoni, 1682-1752, italiensk målare.


Jacopo Amigoni, Jupiter och Kallisto,
olja på duk, 62 x 76 cm



Francois Boucher, 1703-1770, fransk målare. Han var den mest utpräglade representanten för rokokostilen.


Francois Boucher, Jupiter och Kallisto, 1744,
olja på duk, 98 x 72 cm



Tizian, 1473/90-1576, italiensk målare.


Tizian, Diana och Kallisto, 1556-59,
olja på duk, 187 x 205 cm



Sebastiano Ricci, 1659-1734, italiensk målare.


Sebastano Ricci, Diana och Kallisto, 1712-16,
olja på duk, 64 x 76 cm

tisdag, oktober 20, 2009

Io

Io var i grekisk mytologi en av guden Zeus' många kärlekshistorier.
Io, som, enligt vissa källor, var dotter till Inakhos, var en Hera-prästinna i Argos. Zeus förälskade sig i henne och för att undvika att hans ständigt svartsjuka maka Hera skulle lägga märke till deras kärleksaffär förvandlade han sig själv till ett moln och Io till en kviga.

Hera lät sig dock inte luras, utan såg till att Io övervakades av den hundraögde Argus. På Zeus uppdrag dödade Hermes Argus. Hera hämnades genom att skicka en broms som jagade Io till Egypten via Bosporen och Joniska havet, som ska ha fått sina namn efter henne, Bosporos "kons vadställe", jonisk efter Io. I Egypten mötte Zeus henne, återskapade hennes mänskliga gestalt och befruktade henne. Resultatet av deras relation blev sonen Epafos.



Corrreggio, 1489-1534, var en italiensk målare.


Correggio, Jupiter och Io, ca 1532,
olja på duk, 164 x 74 cm



Pieter Lastman, 1583-1633, var en nederländsk historiemålare.


Pieter Lastman, Juno öveerraskar Jupiter och Io, 1618,
olja på trä, 54 x 78 cm



Peter Paul Rubens, 1577-1640, var en nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Peter Paul Rubens, Merkurius och Argus, ca 1637,
olja på trä, 63 x 88 cm



Peter Paul Rubens, Juno och Argus, 1611,
olja på duk, 255 x 348 cm



Diego Velázquez, 1599-1660, var en spansk barockmålare.


Diego Velázquez, Merkurius och Argus, 1659,
olja på duk, 127 x 248 cm



John William Waterhouse, 1849-1917, var en brittisk målare.


John William Waterhouse, Danaiderna, 1904,
olja på duk, 153 x 111 cm