onsdag, oktober 21, 2009

Kallisto

Kallisto var i grekisk mytologi dotter till Lykaon, kung i Arkadien. Hon beundrades av Zeus och förvandlades till en björn av hans svartsjuka maka Hera.

Jupiter förklädde sig till sin egen kyska dotter Diana och överlistade Kallisto. Oväntat antog han sin rätta gestalt, och i tidens fullbordan fick Kallisto en son som fick namnet Arcas. Hera förvandlade i sin svartsjuka Callisto till en björninna, och då Arcas många år senare gick på jakt mötte han sin mor i skogen och skulle ha dödat henne om inte Jupiter i rätta ögonblicket hade ryckt dem båda upp till himlen och förvandlat dem till stjärnbilderna Stora Björn och Björnvaktaren.


Jocopo Amigoni, 1682-1752, italiensk målare.


Jacopo Amigoni, Jupiter och Kallisto,
olja på duk, 62 x 76 cm



Francois Boucher, 1703-1770, fransk målare. Han var den mest utpräglade representanten för rokokostilen.


Francois Boucher, Jupiter och Kallisto, 1744,
olja på duk, 98 x 72 cm



Tizian, 1473/90-1576, italiensk målare.


Tizian, Diana och Kallisto, 1556-59,
olja på duk, 187 x 205 cm



Sebastiano Ricci, 1659-1734, italiensk målare.


Sebastano Ricci, Diana och Kallisto, 1712-16,
olja på duk, 64 x 76 cm

tisdag, oktober 20, 2009

Io

Io var i grekisk mytologi en av guden Zeus' många kärlekshistorier.
Io, som, enligt vissa källor, var dotter till Inakhos, var en Hera-prästinna i Argos. Zeus förälskade sig i henne och för att undvika att hans ständigt svartsjuka maka Hera skulle lägga märke till deras kärleksaffär förvandlade han sig själv till ett moln och Io till en kviga.

Hera lät sig dock inte luras, utan såg till att Io övervakades av den hundraögde Argus. På Zeus uppdrag dödade Hermes Argus. Hera hämnades genom att skicka en broms som jagade Io till Egypten via Bosporen och Joniska havet, som ska ha fått sina namn efter henne, Bosporos "kons vadställe", jonisk efter Io. I Egypten mötte Zeus henne, återskapade hennes mänskliga gestalt och befruktade henne. Resultatet av deras relation blev sonen Epafos.



Corrreggio, 1489-1534, var en italiensk målare.


Correggio, Jupiter och Io, ca 1532,
olja på duk, 164 x 74 cm



Pieter Lastman, 1583-1633, var en nederländsk historiemålare.


Pieter Lastman, Juno öveerraskar Jupiter och Io, 1618,
olja på trä, 54 x 78 cm



Peter Paul Rubens, 1577-1640, var en nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Peter Paul Rubens, Merkurius och Argus, ca 1637,
olja på trä, 63 x 88 cm



Peter Paul Rubens, Juno och Argus, 1611,
olja på duk, 255 x 348 cm



Diego Velázquez, 1599-1660, var en spansk barockmålare.


Diego Velázquez, Merkurius och Argus, 1659,
olja på duk, 127 x 248 cm



John William Waterhouse, 1849-1917, var en brittisk målare.


John William Waterhouse, Danaiderna, 1904,
olja på duk, 153 x 111 cm

lördag, oktober 17, 2009

Zeus (Jupiter) och Danaë, Perseus

Danaë en prinsessa av Argos i grekisk mytologi. Hon var dotter till kung Akrisios och mor till hjälten Perseus, Zeus son.


Myten om Danaë och Perseus (hämtatfrån Wikipedia)

Kung Akrisios av Argos begav sig till oraklet i Delfii eftersom han ännu inte hade någon son som kunde efterträda honom. Oraklet gav honom en profetia om att han skulle bli dödad av sin dotterson. Förskräckt över denna spådom skyndade han sig hem och låste in sin enda dotter Danaë i en underjordisk kammare av koppar, så att profetian inte skulle kunna gå i uppfyllelse.

Guden Zeus som förälskat sig i prinsessan tog form av ett guldregn och besökte henne i hennes fängelse där han förförde henne. Resultatet blev ett gossebarn som modern gav namnet Perseus. Danaë hade lyckats gömma sin graviditet för fadern, men så snart sonen var född, fick Akrios reda på barnets existens. Förfärad över att profetian skulle kunna gå i uppfyllelse bestämde han sig för att göra sig av med dottern och dottersonen. Han stängde in dem båda i en kista som han sedan kastade i havet.

Istället för att dränka de två, förde vågorna kistan mot ön Seriphos där de fastnade i Dikrts fiskenät. Diktys bror var Polydektes, öns härskare, och de blev mottagna med stor gästfrihet. Här fann Danaë en fristad och Perseus fick en trygg plats att växa upp på. Medan Perseus växte, blev kung Polydektes mer och mer förälskad i hans mor Danaë. Så snart Perseus nått vuxen ålder gjorde Polydektes allt för att bli av med den beskyddande sonen. Han lyckades lura i ynglingen att döda monstret Medusa och sedan föra hennes huvud tillbaka till kungen som bevis, i tron om att pojken skulle bli dödad på vägen. Medusa var ett välkänt monster då hon förstenade alla som såg på henne.

Efter ett långt och händelserikt äventyr lyckades Perseus med sin list och styrka, samt lite hjälp från gudarna, att fullfölja sitt uppdrag. På hemvägen lyckades han dessutom rädda prinsessan Andromeda undan ett havsmonster och han gifte sig med henne.

Under tiden medan Perseus varit borta hade kung Polydekes tvingat Danaë till äktenskap med våld. Sonen återvände till ön Seriphos och lyckades rädda sin mor genom att visa Medusas huvud för kungen som ögonblickligen förstenades. Perseus gav sedan kungadömet till Polydektes bror Diktys. Efter det återvände Perseus med sin mor och hustru till sin födelsestad Argos. Hans morfar Akrisios hade flytt till Larissa i Thessalien, fortfarande rädd för att oraklets spådom skulle uppfyllas. Perseus sökte emellertid upp honom och övetalade honom att återvända till Argos.

Men innan Perseus och Akrisios begav sig hemåt deltog de i de festpsel som pågick i staden. Olyckligt nog hade Perseus oturen att kasta en diskus som träffade hans morfar i huvudet och han föll genast död ner. Så blev oraklets spådom uppfylld. Perseus sörjde djupt sin morfar och gav honom en mycket högtidlig begravning innan han ensam vände tillbaka hem till Argos.



Mabuse, (Jan Gossaert), ca 1478-ca 1532, var en nederländsk konstnär.


Mabuse, Danaë, ca 1527, oljetempera på trä, 114 x 95 cm



Correggio, 1494-1534, var en italiensk renässansmålare.


Correggio, Danaë, ca 1531, 161 x 193 cm



Tizian, 1473/90-1576, var en italiensk målare.


Tizian, Danaë, 1553-4, olja på duk, 128 x 178 cm



Rembrandt, 1606-1669, nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Rembrandt, Danaë, 1636, olja på duk, 185 x 203 cm



Arnold Böcklin, 1827-1901, italiensk målare och bildhuggare.


Arnold Böcklin, Medusa, ca 1878



Peter Paul Rubens, 1577-1640, var en nederländsk målare, tecknare och grafiker.


Peter Paul Rubens, Perseus och Andromeda, ca 1620-21,
olja på duk, 99,5 x 139 cm



Benvenuto Cellini, 1500-1571, var en italiensk guldsmed och skulptör.


Benvenuto Cellini, Perseus befriar Andromeda,
ca 1550, bronsrelief, 90 x 81 cm

fredag, oktober 16, 2009

Pandora

I den grekiska mytologin var Pandora den första kvinnan, skapad av Hefaistos, smideskonstens gud, som en del av ett straff för Prometheus för att han hade avslöjat eldens hemlighet för människorna.

Epimetheus, "den som tänker efteråt", dvs den omdömeslöse eller den efterkloke, var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt vartenda ett av alla djuren. Men när det blev människans tur fanns det inget kvar att ge henne. Epimetheus bror Prometheus, "den som tänker före", dvs den listige, tyckte att människan var överlägsen alla andra djur och beslöt att ge en gåva som inget annat djur hade. Prometheus beslöt därför att stjäla elden från Zeus och ge den till människorna.

När människorna fick elden slutade de att bry sig om gudarna. För att återföra människorna till gudarna fick Hefaistos uppdraget av Zeus att skapa Pandora. Från början var Pandora en metallstaty, men Hefaistos hade gjort henne så vacker att Zeus bestämde sig för att ge henne liv och hon begåvades med egenskaper och gåvor från olika gudar, därav namnet "Pandora", som betyder "den allbegåvade". Afrodite gav henne skönhet och Apollon gav henne musikalitet och förmågan att hela. Av Hermes fick Pandora en ask som hon aldrig fick öppna, vilket fyllde henne med nyfikenhet.



John William Waterhouse, 1849-1917, var en brittisk målare.


Johan William Waterhouse,
Pandora, 1896, olja på duk,
152 x 91 cm

torsdag, oktober 15, 2009

Prometheus

Prometheus var en titan i grekisk mytologi. Namnet betyder "den som tänker före" och han var bror till Epimetheus, "den som tänker efteråt" (det vill säga, den omdömeslöse).

Prometheus beskrivs som intelligent och till och med slug. Från första början stod han i opposition till de högsta gudarna med Zeus i spetsen. Brodern Epimetheus var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt varje djur. När det blev människans tur fanns det inget kvar att ge henne. Prometheus tyckte då att människan var överlägsen alla andra djur och beslöt att ge henne en gåva som inget annat djur hade. Han beslöt därför att stjäla elden från gudarna och ge den till människorna. För detta tilltag blev han bestraffad genom att bindas vid en klippa där en örn ständigt hackade ut hans lever som dock ständigt växte ut igen. Enligt myten om Herakles, då denne skulle hämta de gyllene äpplena, sköt han med sin pil ned örnen och befriade Prometheus från hans fjättrar.



Piero di Cosimo, 1462-1521, var en italiensk målare.


Piero di Cosimo, Prometheusmyten, 1515, olja på trä, 66 x 119 cm



Max Klinger, 1857-1920, var en tysk målare, skulptör och grafiker.


Max Klinger, Prometheus förs bort, 1894, akvatint, 28 x 38 cm



Gustave Moreau, 1826-1898, var en fransk målare.



Gustave Moreau, Prometheus,
1868, olja på duk, 205 x 122 cm



Francois Lespingola, 1644-1705, var en fransk skulptör.


Francois Lespingola, Herkulus befriar Prometheus,
ca 1675-1700, brons, 42,6 x 59 x 35,8 cm

Gigantomaki

Gigantomaki, giganternas fåfänga uppror mot gudarna i grekisk myt. Redan i arkaisk dikt och konst symboliserade motivet den lagbundna ordningens triumf över urtidens kaos.



Cornelis van Haarlem, 1562-1638, nederländsk konstnär.


Cornelis van Haarlem, Titanernas fall, 1588,
olja på duk, 239 x 307 cm

tisdag, oktober 13, 2009

Saturnus (Kronos)

Saturnus är en gud i romersk mytologi som brukar identifieras med Kronos i den grekiska mytologin. Han dyrkades som såningsgud samt ansågs tillsammans med sin maka, Ops, skänka fruktbarhet och goda gåvor. Han gällde som beskyddare av jordbruk, fruktträdsskötsel och vinodling. Till följd därav betraktades han som en mänsklighetens välgörare och främjare av välstånd och seder. Han avbildades som en gammal man med skära eller trädkniv i handen.

En profetia gjorde gällande att han skulle förgöras av en av sina egna söner. Därför åt han upp alla sina barn utom sonen Jupiter som hans hustru hade gömt på Kreta.
Saturnus förknippades med mat, dryck och skörd. De årliga midvinterfesterna till hans ära var mycket populära, lössläppta tillställningar som varade i flera dagar. Officiellt var dessa festligheter, "saturnalierna", hyllningar till hans tid som kung i Rom under den gyllene tidsåldern.



Francisco de Goya, 1746-1828, spansk konstnär och grafiker.


Francisco de Goya,
Saturnus äter sin son, 1819-1823,
olja på duk, 146 x 83 cm



Okänd skulptör


Rhea ger Kronos en sten, statybas, 100-tal e.Kr.

måndag, oktober 12, 2009

Amor och Psyche

Psyche var en kvinnlig gestalt i både den grekiska och den romeerska mytologin som samtidigt personifierade människan generellt och var en vacker kvinna som ådrog sig Eros/Cupidos känslor.
Enligt sagan Amor och Psyche av den romerske författaren Apileius var kungadottern Psyche så vacker att Venus själv blev avundsjuk och Amor förälskade sig i henne, men förbjöd henne att se hans ansikte. Efter otaliga förvecklingar och lidanden förenades slutligen de två, och hon upptogs till gudavärlden där man ställde till med bröllop i Olympen mellan de båda.



Pierre-Paul Prud´hon, 1758-1823, fransk målare.


Pierre-Paul Prud´hon, Psyche förs bort av Vindarna,
1808, olja på duk, 195 x 157 cm




John William Waterhouse, 1849-1917, brittisk målare. Han är mest känd för sina målningar av kvinnor från mytologin och litteraturen.


John William Waterhouse,
Psyche går in i Amors trädgård,
1904, 109 x 71 cm



John William Waterhouse,
Psyche öppnar den gyllene asken,
1903, 117 x 74 cm




Antonio Canova, 1757-1822, italiensk skulptör.


Antonio Canova, Amor och Psyche, 1793,
marmor, h 155 cm



Jean-Honoré Fragonard, 1732-1806, fransk målare och tecknare.


Jean-Honoré Fragonard,
Psyche visar systrarna Amors gåvor, 1753, 168 x 192 cm



Jacopo Zucchi, ca 1541-ca 1590, italiensk målare.


Jacopo Zucchi, Psyche och sovande Amor,
1589, olja på duk, 173 x 130 cm



Giulio Romano, ca 1499-1546, italiensk målare och arkitekt.


Giulio Romano, Amor och Psyches bröllop, 1528, fresk

söndag, oktober 11, 2009

Amoriner

Amorin betecknar en kärleksgud i form av en bevingad barngestalt.


Joseph-Marie Vien, 1716-1809, fransk målare.


Joseph-Marie Vien,
Försäljare av kärleksgudar,
1763, 95 x 119 cm





William-Adolphe Bouguereau, 1825-1905, fransk målare.


William-Adolphe Bouguereau,
Amor med en Fjäril, 1888,
olja på duk, 168 x 117 cm




Julius Kronberg, 1850-1921, svensk konstnär.


Julius Kronberg, Bågskjutande amorin,
1885, olja på duk, 172 x 111 cm

tisdag, oktober 06, 2009

Amor

Amor eller Cupido, kärleksguden i den romerska mytologin, ofta avbildad i konsten . Han var son till gudinnan Venus. I den grekiska mytologin motsvarar han Eros. Någon fader finns inte till Amor. Amor var den ende av de gudomliga som studerade.
Enligt en saga av den romerske författaren Apuleius förälskade sig Amor i kungadottern Psyche, men förbjöd henne att se hans ansikte. Efter otaliga lidanden förenades slutligen de två, och hon upptogs till gudavärlden.

Många konstnärer har avbildat Amor. Här kommer några.



Correggio, 1494-1534, italiensk renässansmålare.


Correggio, Merkurius undervisar
Amor inför Venus, ca 1528





Parmigianino, 1503-1540, italiensk målare och gravör.


Paramigianino,
Amor skär till en båge, 1533/4,
olja på lindträ, 135 x 65,3


Charles-Joseph Natoire, 1700-1777, fransk målare.


Charles-Joseph Natoire, Amor vässar pilen,
1750, olja på duk, 55,5 x 42,5 cm


Caravaggio, 1573-1610, italiensk barockmålare.


Caravaggio, Amor som segrare, 1601-02,
olja på duk, 156 x 113 cm


Bertel Thorvaldsen, 1770-1844, dansk skulptör.


Bertel Thorvaldsen, Amor och Anakreon, 1823,
marmor, 48,5 x 70 cm

lördag, oktober 03, 2009

Venus och Amor (Eros)

Amor eller på engelska Cupido, kärleksguden i den romerska mytologin, ofta avbildad i konsten (ex. amoriner). Han var son till gudinnan Venus (Afrodite), fader okänd. I den grekiska mytologin motsvarar han Eros. Amor avbildas som ett bevingat gossebarn med pilbåge eller fackla. Han skickar gärna iväg kärlekspilar på måfå. Eros har gett upphov till ordet erotik.

Enligt en saga av den romerske författaren Apuleius förälskade sig Amor i kungadottern Psyche, men förbjöd henne att se hans ansikte. Efter otaliga lidanden förenades slutligen de två, och hon upptogs till gudavärlden. Motivet har gestaltats av bland andra Johan Tobias Sergel.



Lucas Cranach d.ä.,1472-1553, var en tysk målare, gravör och bokillustratör. Han var far till Lucas Cranach d.y.


Lucas Cranach d.ä.,
Venus med Cupid som honungstjuv,
ca 1530, blandteknik på bokträ, 170 x 73 cm



Palma Vecchio, ca 1480-1528, var en italienskmålare under renässansen.


Palma Vecchio, Venus och Cupid, ca 1522-24,
olja på duk, 118 x 209 cm



Lambert Sustris, 1515/20-1584, var en nederländsk konstnär och målare. Han var huvudsakligen verksam i Venedig, Italien.


Lambert Sustris, Venus och Amor, ca 1560,
olja på duk, 132 x 184 cm

Venus och Pan

Pan var i grekisk mytologi en gud som associerades med skogar, fält, herdar och deras hjordar.

Ursprungligen var Pan en lokal naturgud i Arkadien på Peloponnesos men eftersom hans namn råkar betyda ”allt” på grekiska fick hans kult spridning över hela Grekland.
Pan brukar gestaltas som en man med lurviga ben och bockfötter. Han sägs fördriva tiden i skogen med att spela på sin flöjt och injaga skräck i människor han möter. Enligt myten skall Pan ha förälskat sig i nymfen Syrinx och förföljt henne. För att undkomma Pan förvandlade sig Syrinx till vass. För att vinna Syrinx skar Pan av vasstråna och band dem till en flerpipig flöjt - panflöjten. Därigenom erövrade Pan henne, och han spelade ofta på henne.

I en annan historia anordnas en musiktävling mellan Pan och Apollon. Kung Midas utses till domare. Till Apollons förtret koras Pan som segrare. Apollon ordnar så att kung Midas får åsneöron, som hämnd.

Pans hustru hette Aix och var antingen en nymf eller en get.
Pan hade ett flertal barn tillsammans med olika nymfer. Tillsammans med Ismenis hade han sonen Krenaios och med nymfen Eupheme fick han sonen Krotos.



Venus (Afrodite) har avbildats tillsammans med Eros när hon var i färd med att slå Pan med sin sandal.


Afrodite, Pan och Eros, ca 100 f. Kr.,
från Delos, marmor, h 132 cm

fredag, oktober 02, 2009

Venus och Vulcanus

Vulcanus var eldens och smideskonstens gud i romersk mytologi, son till Jupiter och Juno. Han motsvaras av smidesguden Hefaistos i grekisk mytologi. Vulcanus hade också rollen som skyddsgud. Vulcanus var gift med gudinnan Venus.



Jan Brueghel den yngre, 1601-1678, var en nederländsk målare, son till Jan Brueghel den äldre.


Jan Brueghel den yngre, Venus i Vulcanus smedja


Francesco Solimena, 1657-1747, var en italiensk målare.


Francesco Solimena, Venus i Vulcanus smedja,
1704, olja på duk, 205 x 154 cm



Bröderna Le Nain , Antoine, ca 1599-1648, Louis, ca 1593-1648, och Mathieu, 1607-1677, var franska målare. De hjälptes åt att måla.


Louis le Nain och Mathieu le Nain,
Venus i Vulcanus smedja, 1641,
olja på duk, 150 x 117 cm



Marten Jacobsz van Heemskerck, 1498-1574, var en nederländsk konstnär, målare och tecknare.


Marten Jacobsz van Heemskerck,
Vulcanus visar gudarna att han fångat Venus och Mars,
1540, olja på trä, 96 x 99 cm


torsdag, oktober 01, 2009

Venus och Adonis

Adonis är i grekisk mytologi en gud som symboliserade årstidernas växlingar.

Adonis blev dömd till ett halvår på jorden och ett halvår i underjorden. Med sin skönhet lockade han kärleksgudinnan Afrodites (Venus) åtrå och därmed krigsguden Ares (Mars) svartsjuka. Adonis blev dräpt av Ares förklädd till vildsvin när han var ute på jakt.

När Afrodite en dag fick se honom blev hon förälskad, och när han dödades under en vildsvinsjakt bad hon Zeus (Jupiter) att återuppväcka honom. Zeus gick med på att föra den unga mannen tillbaka till livet, men han måste stanna i dödsriket på vintern och bara vara med Afrodite på sommaren. På så sätt växte plantor och träd på sommaren och dog på vintern.


Jacopo Amigoni, 1682-1752, var en italiensk målare.


Jacopo Amigoni, Venus och Adonis, olja på duk, 142 x 173 cm



Pierre-Paul Prud´hon, 1758-1823, var en fransk målare.


Pierre-Paul Prud´hon, Venus och Adonis,
1812, olja på duk, 245 x 172 cm