måndag, februari 22, 2010

Hefaistos - Vulcanus

Hefaistos var en gud i grekisk mytologi som var smed och trollkarl och härskade över elden och vulkanerna. Hans kännetecken är städet. Genom sin yrkesskicklighet och fredliga natur vann han allmänt gillande i hela Grekland. Han var son till Zeus och Hera och make till Afrodite. Han motsvaras i romersk mytologi av Vulcanus.

Hefaistos avbildades som vanskapt och låghalt, och när han föddes kastade Hera honom från Olympen i förskräckelse. Han hamnade i vattnet och togs om hand av havsnymfen Thetis på ön Lemnos. När han växt upp fick han en smedja på ön, och började smida smycken och vapen. Hefaistos gjorde bl.a. blixtar till Zeus, Poseidons treudd och många vackra smycken till gudinnorna. De tolv gudatronerna och Akilles rustning är andra saker han har skapat. Han hämnades på sin mor Hera genom att smida en gyllene tron åt henne, i vilken hon fastnade då hon satte sig. För att lura Hefaistos att befria Hera lockade Zeus upp honom till Olympen med hjälp av vinguden Dionysos berusande krafter.



Diego Velázques, 1599-1660, var en spansk barockmålare.


Diego Velázques, Apollo i Vulcanus smedja, 1630,
olja på duk, 223 x 290 cm

Ares - Mars

Ares var krigets, ursinnets och det besinningslösa våldets gud i grekisk mytologi. Han var son till guden Zeus och gudinnan Hera eller bara till Hera. Hans motsvarighet i romersk mytologi var Mars och han identifieras med den förgrekiske krigsguden Enyalios. Ares deltog ofta i stora slagsmål och hans vapen var ett spjut och brinnande fackla. Hans kännetecken var gamen.
Ares var inte populär hos grekerna men däremot var Mars omtyckt av romarna.


De mest kända myterna om Ares handlar om hans kärleksförbindelser med kärleksgudinnan Afrodite något som bland annat Homeros återger i sin berättelse Odyssén.

Afrodite var redan gift med en annan gud, Hefaistos, men det var inget som det älskande paret bekymrade sig om. Hantverkarguden Hefaistos var väl medveten om sin hustrus otrohet och han beslutade sig för att avslöja dem inför de andra gudarna. Han smidde ett vackert nät som var lika tunt och lätt som spindelväv, men lika starkt som diamanttrådar. När paret låg i bädden ovetande om att Hefaistos närmade sig, blev de fångade av nätet som han kastade över dem. Triumferande över att ha lyckats ertappa dem på bar gärning kallade han till sig de andra gudarna för att de skulle bevittna brottet. Men istället för att fördöma det generade paret skrattade de bara åt honom. Hermes och Apollon retades också med honom att det vore värt skammen att bli ertappad om man fick älska med Afrodite. Ares släpptes först när han lovade att betala skadestånd till Hefaistos.





Mars Ultor, ca 0, marmor, h 360 cm



Antonio Canova, 1757-1822, italiensk skulptör under nyklassicismen.


Antonio Canova, Venus och Mars,
1816-22, marmor, h 210 cm

lördag, februari 13, 2010

Hermes - Mercurius

Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare. Son till Zeus och Maia, Atlas dotter. I romersk mytologi motsvaras han av Mercurius. Hermes framträder oftast iklädd häroldsstav, mantel, hjälmliknande hatt och skor som var bevingade. Hermes var talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud. Han leder också människans själ till underjorden efter döden. Med sina bevingade skor blev han också idrottsmännens gud.





Hermes med hjälm, mantel,
börs och häroldsstav,
marmor,
kopia efter grekiskt orginal



Peter Paul Rubens, 1577-1640, var en nederländsk målare, tecknare, grafiker och diplomat.


Peter Paul Rubens, Mercurius och Argus, ca 1637,
olja på ek, 63 x 88 cm



Claude Lorrain, ca 1600-1682, var en fransk målare i huvudsak verksam i Rom.


Claude Lorrian,
Landskap med Apollo och Mercurius,
1645, 55 x 45 cm

onsdag, februari 10, 2010

Fauner (satyrer, silener) och backantinnor (menader)

Fauner och backantinnor var naturväsen i Dionysos följe.



Jacob Jordaens, 1593-1678, var en flamländsk målare under barocken.


Jacob Jordaens, Satyren hos bonden,
ca 1621-25, olja pa duk, 174 x 204 cm




Arnold Böcklin, 1827-1901, målare och bildhuggare född i Basel, Schweiz och död i San Domenico, Italien. Han var en av de viktiga företrädarna för symbolismen.



Arnold Böcklin, Faun visslar åt en koltrast,
1875, olja på duk

Silenos

Silenos var den äldsta satyren i den grekiska mytologin. Superiets och fylleriets gud. Han var Dionysos lärare.




Berusad Silenus,
romersk staty från 100-talet,
h 141 cm

Pan

Pan hörde till Dionysos följe. Han skyddade boskap, herdar och jägare, men kunde skrämma alla genom att plötsligt dyka upp, speciellt vid den stilla middagstiden heta dagar.





Arnold Böcklin, 1827-1901, målare och bildhuggare född i Basel, Schweiz och död i San Domenico, Italien. Arnold Böcklin var en av de viktigaste företrädarna för symbolismen.


Arnold Böcklin, Pan i vassen,
1859, 200 x 153 cm

Bacchus (Dionysos)

Bacchus var i romersk mytologi vinets gud. Han var son till Zeus och Semele. Bacchus drog genom landet, följd av fauner (satyrer), nymfer och backantinnor (menader). Han red på tigrar, lejon, elefanter eller drogs i vagn av pantrar, Bacchus införde vinodling överallt dit han kom och lärde folk njuta av vinet. I grekisk mytologi var motsvarigheten Dionysos





Caravaggio, 1593-1610, var en italiensk barockmålare.


Caravaggio, Bacchus, 1593-94,
olja på duk, 95 x 85 cm

(Viktoria) Nike

Nike, i grekisk mytologi segergudinnan och i romersk mytologi kallad Victoria är en efter hand uppkommen allegorisk personifikation av segern, ej endast den blodiga segern i kriget, utan även den fredliga segern i de hos grekerna så ymnigt förekommande festliga tävlingsspelen och överhuvud varje med ansträngning tillkämpad framgång.


Nike från Samotrake, 100 f Kr,
marmor, h 244 cm

tisdag, februari 09, 2010

Athena - Minerva

Athena eller Pallas Athena var vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi. Hennes attribut var sköld, lans, olivträd och uggla.

Zeus ville ha Metis och jagade henne runt hela tiden. Metis förvandlade sig till olika djur för att lura honom men han var ständigt efter henne. En dag får Zeus reda på av ett orakel att Metis första barn skulle vara en dotter och sedan en son som skulle ta ner honom från tronen. För att förhindra detta smickrade han Metis tills hon sänkte garden, sedan åt han upp henne.

Vad Zeus inte visste var att Metis redan var gravid och efter att han slukat henne tillverkade hon en rustning åt sin kommande dotter. Hamrandet gjorde att Zeus fick en kraftig huvudvärk. Han skrek så det hördes överallt. Hermes förstod att det var något på tok och bestämde att man skulle öppna hans huvud. Han sade till Hefaistos som slog med en hammare och öppnade hans skalle. Ur hans skalle kom Athena upp fullvuxen och i rustning.

Athena var hård och modig i strider som var till för att försvara hem från fiender. Hon var gudinnan över städer, hantverk, olivträdet och visheten. Hon uppfann trumpeten, flöjten, vagnen, skeppsbyggarkonsten, plogen och mycket annat som blev till nytta för mänskligheten och civilisationen. Hennes evige följeslagare var en uggla.


Minerva är en gudinna i romersk mytologi som dyrkades tillsammans med bland andra Jupiter och Juno i det berömda templet på Capitolium i Rom och tillbads där såsom stadens och statens skyddsgudinna. Hon var närmast beskyddarinna för all slags hantverk och konstskicklighet (hon kallades till exempel Minerva Medica som läkekonstens skyddsgudinna) och hennes tempel på Aventinen var samlingslokal för officiellt erkända yrkesföreningar och korporationer. Hon avbildas ofta tillsammans med sin fågel, ugglan Glaucus, som symboliserar vishet och bildning.

Mot slutet av republikens tid likställdes hon med grekernas Athena och dyrkades sedermera som krigisk gudinna.





Tankfull Athena, relief, 460 f Kr


Gustav Klimt, 1862-1918, österrikisk målare och grafiker.


Gustav Klimt, Pallas Athena, 1898, 75 x 75 cm


Jacopo Tintoretto, 1518-1594, var en italiensk målare.


Jacopo Tintoretto, Athena och Arachne,
1544, olja på duk, 145 x 272 cm


Jacques-Louis David, 1748-1825, var en fransk målare under nyklassicismen.


Jacques-Louis David, Kampen mellan Minerva och Mars,
1771, olja på duk, 114 x 140 cm

Orion

Orion var en jättelik jägare i grekisk mytologi. Berättelserna om Orion är mycket olika varandra och flera olika historier existerar om hur han föddes och hur han dog och blev en stjärnbild.



Nicolas Poussin, 1594-1665, var en fransk målare.


Nicolas Poussin,
Orion och Diana, 1658, olja på duk, 119 x 183 cm

måndag, februari 08, 2010

Selene/Luna/Diana

Selene, mångudinna inom den grekiska mytologin. Motsvarigheten i romersk mytologi var Luna. Mest känd från myten om Endymion. Selene avbildades ofta åkande i en vagn dragen av två hästar eller vita oxar. Hon är mycket omtyckt bland poeter.




Nicolas Poussin, 1594-1665, var en fransk målare.


Nicolas Poussin,
Diana och Endymion, 1630, 128 x 168 cm


Jean Honoré Fragonard, 1732-1806, var en fransk målare och tecknare under rokokoepoken.


Jean Honoré Fragonard,
Diana och Endymion, 1755-76, 95 x 137 cm

måndag, februari 01, 2010

Diana och Actaeon

Actaeon var en jägare som en gång hade oturen att träffa på Diana naken när hon tog sig ett bad i en källa. Detta stod honom dyrt då han omedelebart blev förvandlad till en hjort varefter han blev söndersliten av sina egna hundar.



Francois Clouet, ca 1516-1572, var en fransk konstnär.


Francois Clouet, Dianas bad, 1858-59,
olja på trä, 136 x 197 cm



Tizian, 1473-90 - 1576, var en italiensk målare.


Tizian, Diana och Actaeon, 1556-59,
olja på duk, 185 x 202 cm

Diana (Artemis)

Diana är i romersk mytologi vilda djurens och jaktens gudinna. Det är så gott som ingen skillnad mellan henne och grekernas Artemis. Hon avbildas i romersk konst som jägare med båge och en jakthund eller hjort som följeslagare.
Diana är dotter till Latona ocg syster till Apollo. Hon är en jungfrugudinna som är omgiven av nymfer.



Pierre-Auguste Renoir, 1841-1919, var en fransk målare och skulptör. Han räknas till en av de främsta impressionisterna.


Pierre-Auguste Renoir, Diana på jakt,
1867, olja på duk, 197 x 132 cm