tisdag, oktober 18, 2011

Rogier van der Weyden

Rogier van der Weyden, född cirka 1400 i Tournai, död 18 juni 1464 i Bryssel, var en flamländsk målare. Han var, tillsammans med Jan van Eyck, den främsta företrädaren för det tidiga nederländska måleriet.

Rogier gick förmodligen i lära hos Robert Campin. Han företog 1450 en resa till Italien, vilket avgav vissa stilistiska spår i målningar som Gravläggningen och Madonnan och fyra helgon.

Han skaffade sig snabbt internationellt rykte och fick beställningar från flera medlemmar av det burgundiska hovet, bland annat från den namnkunnige konstsamlaren Filip den gode. Hans religiösa måleri speglar styrkan i hans egen tro, och hans arbete hade en djupgående inverkan på konstens inriktning över hela Europa.

Rogier van der Weydens altartavla, korsnedtagningen, är ett mästerverk i det tidiga nederländska måleriet. De intensiva känslorna och den realistiska detaljrikedomen i de nordeuropeiska konstnärernas verk gav dem en helt annan karaktär än de italienska målarnas. Kavr till eftervärden finns mellanstycket i en tredelad altartavla (en triptyk).

Han var stadsmålare i Bryssel 1435, vilket ingen varit förr eller senare. Rogier van der Weyden ville förena Jan van Eycks elegans med passion och med mera betoning på linjer.


Rogier van der Weyden,
Lukas målar Maria och Barnet, ca 1430, 103 x 109 cm

Rogier van der Weyden, Korsnedtagningen,
1435-38, olja på panel, 220 x 262 cm

 

Rogier van der Weyden, Påven Sergius´dröm,
1437-40, olja på ekpanel, 89 x 80 cm


Rogier van der Weyden, Korsfästelsetriptyk,
1440-45, olja på trä, 96 x 73 + 2 x 96 x 27 cm

Rogier van der Weyden, Mirafloresaltaret,
ca 1440, olja på trä, 3 x 71 x 43 cm

Rogier van der Weyden, Yttersta domen,
ca 1445, olja på panel, 225 x 546 cm

Rogier van der Weyden, Ung dam,
ca 1464, olja på ekpanel, 37 x 27 cm


Rogier van der Weyden, Bladelin-altaret, 1445-50,
olja på ekpanel, 91 x 89 + 2 x 91 x 40 cm

Rogier van der Weyden, Bebådelsen, ca 1440,
olja på ekpanel, 86 x 93 cm

måndag, oktober 17, 2011

Jan van Eyck

Jan van Eyck, född cirka 1390 i Maaseyck nära Maastricht, Belgien, död 9 juni 1441 i Brygge, var en flamländsk konstnär.

Jan van Eyck utgjorde tillsammans med brodern Hubert van Eyck (1375-1426) samt i viss mån Hugo van der Goes det flamländska måleriets portalfigur vid denna tid. Brodern Huberts roll och delaktighet i den konstnärliga produktionen är höljd i dunkel. Hans signatur finns de facto endast på ett verk, den magnifika altartavlan i Sankt Bavonkatedralen i Gent. Försök har gjorts att genom genetisk analys säkerställa Huberts insatser, men detta förgäves.


Jan van Eyck var 1422-1424 i tjänst hos Johan av Bayern, greve av Holland. Efter dennes död sökte han sig till Filip den godes av Burgund hov i Lille och blev inom kort dennes sändebud på uppdrag i Spanien (1426) och Portugal (1428). Från 1430 var han bosatt i Brügge.


Jan van Eyck, Korsfästelse och yttersta domen,
1420-25, olja på ekpannåer, 2 x 57 x 19 cm

Jan van Eyck, Gentaltaret, 1432

Jan van Eyck, Dyrkan av Lammet, 1425-29, olja på trä

Jan van Eyck, Arnofinis bröllop, 1434,
olja på pannå, 82 x 60 cm
 
Jan van Eyck, Kanik van der Paeles madonna,
1436, olja på trä, 122 x 157 cm

Jan van Eyck, Kansler Rolins madonna,
1434-36, olja på pannå, 66 x 62 cm
 
Jan van Eyck, S Barbara,
1437, olja på trä, 34 x 19 cm

Jan van Eyck, Margareta van Eyck,
1439, olja på pannå, 33 x 26 cm

fredag, oktober 07, 2011

Robert Campin

Robert Campin, född omkring 1375 i Tournai eller Valenciennes, död 26 april 1444 i Tournai, var en flamländsk målare, förmodligen identisk med Flémallemästaren.

Campins verk, som inledningsvis bär starka drag av det franska bokmåleriet, vittnar genom den exakta återgivningen av minsta detalj om hans stora iakttagelseförmåga. Dessutom kännetecknas de av en strävan mot plastiskt utformade figurer och ett försök att återge ett upplevt, inte matematiskt uträknat, djup i rumsskildringen.

På grund av dessa förnyelser räknas Campin till en av grundarna av det äldre nederländska måleriet. Hans mest berömde elev är Rogier van der Weyden, som i sin tur verkade inspirerande på Campins bilder, vilket också tydligt kan avläsas i dem.

Campin började använda olja som bindemedel färgen och kan vara den konstnär som införde landskapsutsikterna.


Robert Campin, Bebådelsen, 1425-1430, 65 x 65 cm

Robert Campin, Porträtt av en dam, ca 1430

Robert Campin,
Maria med Barn framför en eldskärm,
1430, olja på trä, 63 x 49 cm

Robert Campin, Saint Barbara, 1438,
101 x 47 cm

1400-talet i Flander

Flandern var på 1400-talet förenat med Burgund (Bourgogne). Filip den Gode flyttade sitt hov från Dijon till Bryssel och de nederländska konstnärerna kunde då få uppdrag på hemmaplan. Förutom hovet och kyrkan började nu den uppåtstigande borgarklassen i nederländska städer, köpmän och bankirer, skaffa sig konst.

Melchior Broederlam

Melchior Broederlam, 1381-1409,  var en flamländsk målare, verksam i Burgund.

Broederlam skall ha varit verksam som hovmålare hos Filip den djärve 1382, och är en av sin tids få kända tavelmålare. Av bevarade verk efter Broederlam är endast kända två flyglar till ett altarverk, som nu finns i museet i Dijon. Dess corpus är ett träsnideriarbete av Jacques de Baerse. På ensa sidan framställs "Bebådelsen" och "Marias besök hos Elisabeth" och på den andra sidan "Tempelbesöket" och "Flykten till Egypten".



Melchior Broederlam,
Bebådelsen och Marias besök hos Elisabeth, 1398,
tempera på ek, 167 x 125 cm


Melchior Broederlam,
Tempelbesöket och Flykten till Egypten,
1398, tempera på ek, 167 x 130 cm

torsdag, oktober 06, 2011

Bröderna Limbourg

Bröderna Limbourg, även de Limbourg, var tre nederländska konstnärer, Pol, Jean och Hermant, förmodligen brorsöner till målaren Johan Maelwael. De föddes omkring 1385-1387 och dog 1416 i pesten.

Pol de Limbourg är framför allt ihågkommen för sina illuminationer Les Très Riches Heures du Duc de Berry utförda för hertigen av Berrys räkning. I bilderna framträder för första gången i konsthistorien människor i vardagliga sysslor. Les Très Riches Heures väcker associationer om en tid av ridderlighet och hövisk kärlek.


Pol de Limbourg, Jesu födelse

Gotik

Gotiken är benämningen på både en stil och en epok i Europas konsthistoria som uppstod i Frankrike omkring 1100 och fanns representerad över hela Europa på 1500-talet. Gotiken hade sin utgångspunkt och största betydelse i arkitekturen. De övriga konstarter som den omfattar var alltid på något sätt underställd arkitekturen och i allmänhet kyrkorummet.

Kyrkor och katedraler
Upprinnelsen till den gotiska arkitekturen var strävan att uppföra kyrkobyggander av basilikatyp, det vill säga med högre mittskepp och lägre sidoskepp. Svårigheten bestod i att föra ned trycket från de massiva korsvalven i mittskeppet utan att vara tvungen att ta till alltför grova murar som stöd. Den gotiska arkitekturen använde sig av tre sammanhängande konstruktiva principer för att lösa problemet: ribbvalvet, spetsbågen och strävpelaren.

Skulptur
Den gotiska skulpturen fick sin egenart genom att underställa sig arkitekturen och var, åtminstone inledningsvis, strängt bunden av dess geometriska grundformer. Denna underordning kan sägas motverkas av skulpturens omfattning: Den gotiska katedralen formligen kryllade av statyer av apostlar, profeter och helgon; reliefer med motiv ur berättelserna i Bibeln; och groteskerier i form av drakar och demoner som tjänstgjorde som vattenkastare, kragstenar och kapitäl.


Måleri
Måleriet i det gotiska kyrkorna fick inte alls samma utrymme som skulpturen då de väggar som återstod mellan bågar, triforier och fönster var belamrade med skulpturer och annan skulptural utsmyckning. Vid altarna fanns dock mycket ikoner med heliga gestalter i klara färger på guldgrund.

I Italien, där gotiken aldrig fick riktigt fotfäste och arkitekturen lämnade tillräckligt utrymme för ett monumentalt måleri, tog vid samma tid Giotto de första stegen bort från den bysantinska hegemonin, men hans konst stod tämligen fri från gotikens konst och brukar räknas till renässansen.

Detta är klippt från Wikipedia

David Hockney

David Hockney, 1937- . Han föddes i Bradford, Yorkshire. Han producerar nästan bara självbiografi i klara skarpa bilder med rik färg och fin teknik.

Bridget Riley

Bridget Riley, 1931- . Opkonstpionjär. Han var den första kvinnan som fick måleri-priset vid biennalen i Venedig.

Lucian Freud

Lucian Freud, 1922-2011. Han föddes i Berlin och är sonson till Sigmund Freud. 1932 kom han med sina föräldrar till England.

söndag, oktober 02, 2011

Francis Bacon

Francis Bacon, 1909-1992. Han föddes i Dublin av engelska föräldrar. Han avvisar att han målar rent abstrakta motiv men hans bilder skall inte vara berättande.

Graham Sutherland

Graham Sutherland, 1903-1980. Han började som etsare och var inspirerad av Samuel Palmer.

Ben Nicholson

Ben Nicholson, 1894-1982. Han var pionjär för abstrakt måleri och relief i en tid helt i vitt.

Stanley Spencer

Stanley Spencer, 1891-1859. Han hade en egen naiv stil som han använde i både vardagliga ämnen och för orginella religiösa visioner.

Aubrey Beardsley

Aubrey Beardsley, 1872-1898. Han kom från Brighton och var en egensinnig tecknare inspirerad av Whistler och japansk konst. Symbolism och karikatyrer.

James Abbott McNeill Whistler

James Abbott McNeill Whistler, 1834-1903. Han var född i Amerika.

John William Waterhouse

John William Watherhouse. 1849-1917. Han målade mytologi där kvinnorna påminde om dem som som Burne-Jones målade.

Sir Lawrence Alma-Tadema

Sir Lawrence Alma-Tadema, 1836-1912. Han var född nederländare. Efter besök i Italien målade han enbart nostalgiska scener från antikt romerskt eller egyptiskt liv.

Albert Moore

Albert Moore, 1841-1893. Han var känd för de noga komponerade bilderna utan innehåll. Kvinnofigurerna är rent estetiska element och har sällan berättande funktion.

Fredreric Lord Leighton

Frederic Lord Leighton, 1830-1896. Han var den ledande i en grupp konstärer som oftast kallades Olympierna. Leighton blev president i RA 1879 och adlad 1886.

William Morris

William Morris, 1834-1896. Startade 1861 firman Morris & Co för att göra tapeter och inredningar. Han var en pionjär för konsthantverk.