tisdag, oktober 23, 2012

Lorenzo Ghiberti

Lorenzo Ghiberti, ca 1378-1455,  var en italiensk skulptör, guldsmed arkitekt och författare till böcker om florentinsk konst. Ghiberti är mest berömd för att ha utfört Porta del Paradiso ("Paradisporten") på Baptisteriet i Florens under åren 1425-1452.

Ghiberto gick först i guldsmedslära och var därefter verksam som målare i Rimini.
Året 1401 utlyste ullhandlarnas skrå en tävling för att utföra de östra portarna till Baptisteriet i Florens. Orsaken till tävlingen var, att man ville ära och tacka Gud för att pesten som härjat Florens i omgångar under 1300-talet nu verkade ha lämnat staden. Av de sju bidragen till tävlingen finns endast Brunelleschis samt Ghibertis vinnande bidrag kvar, dessa förvaras i Museo Nazionale, Palazzo Bargello, i Florens. Ghiberti vann tävlingen 1403, och hans bidrag var nyskapande på många sätt, dels var relieferna till stora delar utförda i en grundare reliefteknik än vanligt, dels hade Ghiberti skapat en metod för gjutningen av relieferna som innebar att det användes mindre mängd metall. Eftersom metaller betingade höga priser vid den tiden blev det ett viktigt argument för juryn. Relieferna frigörs från den medeltida fyrpass-inramningen och infattas i stället i en kvadratisk form. Dörrarna på den södra sidan tog över 20 år att färdigställa. De liknar till stor del de äldsta portarna utformade av Andrea Pisano på norra sidan av baptisteriet. Jämfört med sin föregångare Pisano visar Ghiberti samtidigt på renässansens kännedom om den antika klassiska konsten och perspektiviska förkortningar hos figurerna, just det som Donatello och Masaccio vid tiden infört i konsten.

Ännu längre tid tog "Paradisporten", på kyrkans östra sida, med vilken Ghiberti arbetade 1425-52. Med sin förgyllning lär de ha kostat ungefär lika mycket som stadens militära försvar för ett helt år.

Under tiden var Ghiberti även sysselsatt som arkitekt, bland annat som domkyrkobyggare, men främst som bildhuggare.



Lorenzo Ghiberti, Norrporten, Baptisteriet Florens,
1403-1424, förgylld brons, 457x251 cm



Lorenzo Ghiberti, Paradisporten, Baptisteriet, Florens, höjd 460 cm


Lorenzo Ghiberti, detalj Paradisporten med Ghibertis självporträtt

Filippo Brunelleschi

Filippo Brunelleschi, 1377-1446, var en italiensk arkitekt under ungrenässansen. Hans mest berömda byggnadsverk finns i Florens.

Brunelleschi fick en omsorgsfull utbildning, där han bland annat ägnade sig åt tekniska studier och gick i lära hos en guldsmed. Han blev känd som konstnär första gången 1401, då han deltog med en tävlingsskiss föreställande "Abrahams offer", avsedd som dekor till de östra dörrarna i Baptisteriet i Florens. Tävlingen vanns av Lorenzo Ghiberti.

Brunelleschi var den förste att formulera och tillämpa perspektivlagarna inom konst och arkitektur.

Brunelleschis mästerverk är kupolen till Florens domkyrka Santa Maria del Fiore, uppförd 1417–1434 och den första kupol som uppförts i Italien sedan antiken. Den gigantiska kupolen, cirka 46 m bred, skulle ha varit omöjlig att uppföra med gotikens teknik, men Brunelleschi hade ingående kunskaper om romarnas valvteknik, förmedlad av den romerske arkitekten och arkitekturteoretikern Vitruvius. Brunelleschi förenade den antika romerska arkitekturens teknik med gotikens spetsform och skapade därmed en tvåskalig kupol, som var starkare och enklare att bygga.

Det var dock med Ospedale degli Innocenti, ("Hittebarnshuset", uppfört 1421–1444) som Brunelleschi åstadkom vad som brukar anses vara den första renässansbyggnaden. I dess fasad iakttar Brunelleschi den antika arkitekturens formspråk med slanka korintiska kolonner och breda valvbågar. I svicklarna har Andrea della Robbia utfört medaljonger i färgad terrakotta som framställer små lindebarn.

Filippo Brunelleschi utvecklade centralperspektivet.


Filippo Brunelleschi, Santa Maria del Fiore

Filippo Brunelleschi, Hittebarnshuset

Andrea Pisano

Andrea Pisano, 1290-1348, var en italiensk guldsmed, skulptör och arkitekt.

Han var en av de sena medeltida skulptörerana som ledde skulpturen in mot renässansen. Hans skulpturer och många reliefer närmar sig ett mer realistiskt synsätt på den mänskliga figuren än gotikens stela och utdragna ideal. Andrea Pisano anses ha varit påverkad av Giotto och tros ha haft samma betydelse för skulpturens utveckling som Giotto för måleriets utveckling. Till Pisanos främsta verk hör relieferna på södra porten av baptisteriet samt på Giottos kampanil i Florens.

Andrea Pisano, Sydporten, 1330-1336, förgylld brons,
486 x 280 cm, Baptisteriet i Florens

Andrea Pisano, Kristi dop, detalj Sydporten

Andera Pisano, Johannes Döpaen begravs, detalj Sydporten

söndag, oktober 21, 2012

Paolo Uccello

Paolo Uccello, ca 1397-1475, född Paolo di Dono, var en italiensk målare och matematiker  känd för sitt banbrytande arbete med det visuella perspektivet i konsten.

Paolo Uccello, Sir John Hawkwood, 1436, fresk, 820 x 514 mm

måndag, oktober 15, 2012

Perspektiv

Centralperspektiv eller enpunktsperspektiv är en teknik inom konsten för att antyda avstånd i målningar och teckningar. Denna form av perspektiv uppfanns och utvecklades av Filippo Brunelleschi i 1400-talets Italien.
Brunelleschi utarbetade ett system, varigenom avstånd kunde framställas på ett vetenskapligt mätbart sätt. Nyckeln till detta system låg i iakttagelsen att alla parallella linjer, som löper genom rummet i rät vinkel mot motivet, tycks konvergera i en central ögonpunkt, flyktpunkt, i höjd med betraktarens öga. De parallella linjerna kallas ortogonaler, och de ger ett geometriskt nätverk som definierar bildrummet. Brunelleschis upptäckt kom att upphöja målarkonsten till vetenskap.
Centralperspektivet kan beskrivas som att parallella linjer i en bild, som är riktade bort från betraktaren återges med allt mindre avstånd; skalan minskar i proportion till avståndet. Ett föremål på 1 m håll blir dubbelt så stort som ett på 2 m. Brunelleschi var troligen påverkad av camera obscuras sätt att avbilda omvärlden.
I en landskapsmålning har, beroende på placeringen i landskapet, olika byggnader olika flyktpunkter. Ofta målas då en byggnad i målningen just med centralperspektiv och ger då betraktaren en plats att – som det upplevs – vila ögonen på.
(Klippt från Wikipedia)

Illustration föreställande ett centralperspektiv

Sassetta

Sassetta, egentligen Stefano di Giovanni, 1394-1450, var en italiensk målare under ungrenässansen som var verksam i Siena.
Sassettas mest betydande verk består av en svit målningar  med motiv ur den helige Franciskus liv.

Ambrogio Lorenzetti

Ambrogio Lorenzetti, 1290-1348, var en italiensk målare, verksam i Siena.
Tillsammans med brodern Pietro Lorenzetti utförde Ambrogio Lorenzetti ett antal fresker med religiösa motiv, i huvudsak i Siena och Assisi. Det första beviset på timglasets existens finns i en av hans målningar, Den goda styrelsen (c:a 1338).

onsdag, oktober 10, 2012

Simone Martini

Simone Martini, 1284 - 1344, var en italiensk målare.

Martini räknas som Sienaskolans viktigaste konstnär under 1300-talet, jämbördig med Giottio. Jämfört med Giottos dramatiska framställningar utmärker sig Martini mer med skönhet och enkel, gärna symmetrisk, komposition och lyrisk situationsskildring. Förutom påverkan från sin lärare rymmer hans verk influenser från såväl fransk gotik som skulptören Giovanni Pisano.

Simone Martini, Bebådelse, 1333, 265 x 305 cm

söndag, oktober 07, 2012

Giotto di Bondone

Giotto di Bondone,1267-1337, var en italiensk målare, skulptör och arkitekt född i Florens. Giotto brukar räknas som den italienska renässansens första betydande konstnär. Giotto var son till en bonde i Colle di Vespaignano vid Florens. Enligt traditionen skall Cimabue tagit honom i lära sedan han påträffat honom då han som herdepojke tecknade fåren. Några ungdomsverk av honom finns inte bevarade.

Giotto har tyngd i sina figurer och de har volym.

Giotto, Judaskyssen, 1310, fresk, 200 x 185 cm


Giotto, begråtelse, 1304-1306, fresk, 200 x 185 cm

Duccio

Duccio, Maestá, framsida, 214 x 412 cm

torsdag, oktober 04, 2012

Före renässansen, gotik

Kristus mellan änglar 1215, Siena Pinakothek.
Scener ur legenden om korset.
Bild saknas